det är då inte glasyr om så säga...det var en gång en lite flicka som hette sandra. hon kunde inte sova för henne mage kurrade av hunger. hon hade nämligen inte förmått sig att äta något denna dag. hon tittade sig om kring efter nåt ätbrat. hon fann ett gammalt tuggad hundben på golvet som hennes vovvse lämnat. hon tog på direkten upp benet och började glädjeligen gnaga på det. när benet va slut och magen ej längre kurrandes lade hon huvudet på sin kudde men hon kunde fortfarande inte sova. men sen som en blixt från det blå kom hon på vad hennes kloka vän sara en gång sagt.
-räkna får min käre vän.
och det var precis vad sandra gjorde, 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,12,13 *snark'*sandra hade nu somnat in i en djup sömn. snipp snapp slut och så var sagan slut!
känner att jag är en sådan talang när det gäller berättelser. fick ju lov att klura ut nåt när min lilla vän sandra inte kunde sova så det här va var det blev. nu ligger hon i sin säng och drar stockar.
kvällen har bestått av häng med hahn dellmar och vidmark. vi bakade kan ju säga att det blev lite av ett kaos. eller nej vad säger jag vi var coollugna hela tiden. brände skiten den vart värkligen helsvart och brandlarmet drog igång. rök i hela huset. mindre bra. men inte blev vi gråtitga av de. utan kan nu medela att inget av kakan är kvar. glupska som vi är.
sen måste jag skryta en aning har diskat. okej gammalmodigt men sant. fattar inte hur man andvänder diskmaskinen och sen kan jag heller inte se om det är rent eller smutsigt det som redan är där. så jag körde traditionellt på handdiskning. och sen har jag dammsugat endel också. ge mig en lite guldstjärna ti högra hörnet. nej nu har min fot domnat så om jag kanske skulle tänka på refrängen? ha de bäst köp en häst.
1 kommentar:
Nu blir jag stolt över dej! Diskar och dammsuger de är inte illa cooling!
Skicka en kommentar